Strimmor.
Måndag.
Jag undrar om måndagar inte är värst.
Jag gillar att vara ledig måndagar, det är inte det.
Men lediga måndagar är nog bland det sämsta oxå.
Då finns det alldeles för mkt tid till att tänka.
Idag har det cirkulerat mkt.
Försökt gömma tankar om allt genom promenad, frisk luft, städa, putsa fönster, ja allt för att ha ngt att göra så jag inte ska få för mig att göra ngt som jag kommer ångra i sekunden efter.
Tankar har snurrat.
Cancer. Jobb. Framtid. DIG.
Det sistnämnda är jag minst stolt över.
Önskar att jag kunde trycka på delete på den,.......
Royal Blue.
Det är lördag och jag trivs med livet.
Men ändå så ligger det där och trycker.
Tankar som jag verkligen inte borde ens våga tänka tänks.
Det gör mig olycklig.
Damn it...
Hey little sunshine
Dagens första kopp kaffe avnjuts på balkongen.
Med solen som sällskap och filt runt omkring mig.
Man märker att det är annan kyla i luften, men den förtränger jag likt de tankar och jobbiga känslor jag varken vill tänka eller känna..
Balkongdörren på glänt, musik som gör
Mig lycklig strömmar ut och blandar sig med doften av de nybrygda kaffet och den blå himlen.
Just nu struntar jag i att mina fönster är skitiga, att ljungen i balkonglådorna håller på att vissna.
Det stör mig inte alls i denna stund.
Jag blundar, tar ett djupt andetag och låter solen ta mig i besittning.
Låten handlar inte om kungen utan sviniga män i allmänhet.
De jobbiga och ångestkänslor som rider min arma själ och kropp hysteriskt ikväll.
Men jag ska inte.
Orkar inte.
Ist vill jag hylla Maskinen.
Ännu en gång.
Äkta kärlek?
Ja, så fan att det är.
http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/musik/article13907033.ab
Krossa alla fönster.
Lätt.
Jag är på.
All shadows.
Ibland saknar jag det gamla mer än ngnsin.
Catrine lika med fin!
Kärlek! <3
Jag saknar dig mindre och mindre..
Bullshit.
Efter första dagen saknade jag dig.
Andra dagen var saknaden ännu större.
3 dagen ska vi inte ens tala om.
186 dagar senare och jag hade inte kunnat föreställa mig denna saknad som härjar min kropp.
När ska jag ha saknat klart..?
A heart like yours in a time like this.
Det här med att vara ensam gynnar inte mig ngnstans alls just nu..
Tankar snurrar.
Gång på gång.
Återkommande.
Fan med.
Jag pallar inte...
Inte nog med det.
Jag har ett brev att öppna.
Jag har inte bestämt när jag ska göra det...
Det ligger här och stirrar på mig.
Jag försöker slå undan tanken likt de andra som trycker och är jobbigt för tillfället..
Fan fan fan.
Landstinget-symbolen får mig att må illa.
Jag är rädd för vad som komma skall ändå hatar jag ovissheten mest..
Ta tjuren vid hornen då!
Du är väl fan inte feg.!?!?
När började du bli det?
Men tänk om det står ngt hemskt? Ngt som jag absolut inte vill se nu när jag känner mig mest ensam i hela världen?
Fan.
Ghost of a man.
Det känns ännu sämre nu.
"det känns nu på morgonen, när ljuset inte vaknat än. Jag vänder ut och in på sommaren å blir aldrig sams med den"
Melissa Horn sjunger precis som det känns, ännu sämre nu.
Efter ännu en natt med jobb finner jag mig själv sittandes i soffan, tittandes på trav.
Va hände där?
Hur länge hat jag suttit här?
Skärpning.
Tänk inte, gå å lägg dig för fan Mikaela...
Dandelion.
Skulle kunna tänka mig att gå å lägga mig nu.
Men icke.
Nattjobb väntar.
Tänk på maskros.
Tänk styrka.
Lets get over our love...
Ångest och saknad.
Ingen bra kombo...
Trots att jag älskar Anna Ternheims nya platta.
Så är det kanske inte bra att lyssna på just ikv.
Men som vanligt.
Jag låter jag mig dränkas i musiken.
I artister som satt orden på precis de där känslorna som träder fram, de som verkligen känns...
What remains?
Förälskar mig i Anna Ternheims nya platta.
I would give anyting to have you as my man..
Det har sagts att jag förtjänar nånting mer...
Har satt mig själv i den situationen där jag kommit till insikt med allt det här som vart jobbigt ett tag.
Att det som en gång fanns aldrig kommer bli mer.
Att det är slut på riktigt.
Ett kantstött hjärta som behöver rehab igen.
Även om det läkte lite igår trots omständigheterna så är det jobbigt.
Det är tufft och hårt.
Det kommer bli tårar, det kommer göra ont länge till.
Men det är så det är.
Jag måste inse.
Att behöva klia ut ur den lilla bubbla som jag ändå levt i, att behöva se sanningen i vitögat.
Klia ur fantasier och möta verkligheten.
Ja, jag är där nu.
Dance yrself clean
Låter musik göra mig lycklig.
Someday
Idag kör jag nästintill heldag med bästa Sara.
Hon får mig att må bra.
Känner att idag är en sån dag där jag kan trilla dit.
Det är grått och råkallt.
Sånt väder har en tendens att sätta sig på min sinnesstämning...
Det är okej att känna hopp.
Idag är det söndag.
Jag har jobbat.
Det känns inte så mkt som söndagar brukar göra då.
Idag har det vart mkt snack och tankar om cancer.
Jag har pratat.
Andra har pratat.
Jag har tänkt.
Och tänkt.
Tänkt på Johanna, som är med i videon ovan..
Jag vill så mkt.
Och SKA.
Men just nu håller den eviga väntan på att förtära som fan..
Blodprovssvaren från förra veckan var ok.
Det känns bra.
Riktigt bra.
Jag väntar på svar från Lund.
Och jag hatar att vänta.
Jag verkligen HATAR det.
If I had a heart
Haft en bra dag.
Umgåts med min fina vän Sandra.
Köpt skor och jeans.
Köpt lycka.
Natten avnjuter jag med Fever Ray.
Jag har ont i magen och vill gråta.
Men pallar inte huvudvärken så jag försöker stoppa tillbaka tårar.
Helt plötsligt känns allt tomt.
Jag är rädd.
Livrädd.
Tänker på allt.
De senaste åren har vart mkt kaos.
Jävligt mkt kaos med alla sorts känslor som går att ha kaos med, och lite till.
Jag orkar inte mer.
Jag går och lägger mig.
Säg vad en man utan hjärta inte kan...
på realisation
du sålde min stolthet på närmaste aktion
du sålde min värdighet och min innersta hemlighet
av allt det jag gav har du ingenting kvar jag ger vad jag har
men du ger ingenting tillbaks.
Jag lämnar dig här
Jag måste gå nu
Ja jag lämnar dig här
För jag vill aldrig, aldrig aldrig bli som du."
Lisa Ekdahl får sätta punkt för den här kvällen.
Hoppas att jag vaknar till en bättre dag imorgon.
