Det måste kännas i ditt hjärta på riktigt.
Med min älskade syster.
Ren äkta kärlek.
Never ever.
Hela morgonen var jag nervös och gick som på nålar.
Snart snart snart.
Väntade på att mobilen skulle börja ringa och jag tittade på klockan var 10 sekund.
Där!
Där kom signalerna.
Med darriga händer svarade jag.
Har du hört ngt från Lund?"
Eee nej, kanske för att jag inte fått ngt svar än och att jag ska på återbesök sa dom ju till mig redan första gången jag träffade dom?
"Ja, vi kan ju inte göra ngt för ens vi vet ngt därifrån"
Klick.
Typ.
Jo, tackar som frågar.
Jag mår ganska okej, dock bara jobbigt att livet står på pausläge med allt detta..
Men annars mår jag okej.
Han kunde inte ens fråga hur det var med mig.
Hade jag lite förtroende för dig innan, så är det nu noll.
ALDRIG.
Fuck cancer.
Hängt med fina människor.
Som verkligen betyder.
Känslor hit och dit.
Jag känner mig hysterisk och vet inte riktigt vart jag ska ta vägen.
Ett samtal från en doktor ska komma denna veckan.
För jag vet inte alls vad detta ska handla om.
Jag har inte fått ngt svar från Lund än..
Så va fan är detta om?
Jag får försöka se förbi detta och ta det på torsdag.
Blir knäpp och andas fort och tungt.
Some die young.
Nothing can change this love.
Fan fan fan fan fan.
Helvetes jävla satan.
Jag skrikgråter i kudden.
Hårt och länge.
Högt och hysteriskt.
Det skulle inte förvåna mig om grannen står och knackar på dörren snart och undrar vad fan jag håller på med.
Att det ska befinna sig folk som jag tycker om här om sisådär 2 timmar gynnar inte detta ansikte om jag ska fortsätta på detta viset...
Helt plötsligt för fin för att hälsa.?!
Som om vi inte visste vilken den andre var?
Som om vi aldrig heller hade vetat?
Ett hatiskt sms skickades till dig.
Jag ångrar mig.
För nu är jag där igen.
Kanske inte lika hårt eller lika mkt, men jag är fan där igen...
Det sticker fan lika jävligt i hjärtat så fort jag ser att det är ditt nummer på skärmen.
Jag blir lycklig för en sekund.
Att du gör mig förvirrad.
Du förstör.
Jag vill skrika, slå och spotta på dig.
Slita upp bröstkorgen på mig själv och visa dig hur mkt mitt hjärta blöder.
Hur jävla ont det har gjort och hur ont det fortfarande gör.
FAN FAN FAN.
Och lögnen för mig själv, det är den värsta.
Du förstör ngt som är en fin början på ngt nytt.
Jag kan inte sätta ord på vad det är.
Jag vet att jag bara borde skita i dig.
Skita i allt.
För det lilla vi hade. Det är ÖVER.
Det är så jävla fucking över.
Ändå sitter jag här med värsta vattenfallskaskader nerför kinderna och kan inte sluta.
Jag ska ta mig i kragen.
Gå och dränka ansiktet i iskallt vatten en halvtimme eller 2.
För att sedan dra på mig ngt vackert och få till det där håret.
Och känna mig för jävla vacker.
Utan dig.
Flume.
Umgåts med fina människor hela dagen.
Snart kommer ännu en fin, ganska ny bekantskap.
Sommaren är du.
Detta vädret går mig på nerverna helt och hållet.
Förstör min sinnesstämning när jag känner mig glad.
Dras ner i skiten.
Imorgon ska jag ta mig tiden.
Att hälsa på några fina människor som jag inte träffat på alldeles för länge.
Nu har över halva januari gått.
Saturday
Kall och klar luft.
Vägen till jobbet var exakt lika lång som vanligt.
Ändå kändes den längre än någonsin.
Jag känner mig lite lycklig.
Samtidigt som jag inte riktigt vet vad jag ska göra..
Väntan på besked från Lund.
Jag går snart sönder.. Orkar inte leva i denna ovisshet länge till.
Det tär så jävligt på psyket.
Freak
Somebody that I just to know...
Om du lämnar mig nu.
Nyårslötfe nr 1.
Sov mer.
Det har ju börjat bra.
Tror att jag sover mindre än ngnsin.
Jag kommer inte i säng.
Det är som jag inte riktigt vill somna. Att man kan gå miste om så mkt om jag inte är vaken.
Liksom ta vara på den vakna tiden så mkt det bara går,
Men jag liksom alla andra, vet ju art sömn är viktigt.
Jag måste försöka bli bättre på detta. Snart kommer det slå tillbaka på mig...
Long time no see.
Inser att saker faktiskt förändras.
Vare sig man vill eller inte.
Någonstans har jag gått vidare.
Jag är på väg upp igen.
Tillbaka.
Men livrädd.
Samtidigt som jag ser ett ljus igen.
Tiden springer iväg och vad var det som hände egentligen?
Resten av ditt liv.
Hon är vacker som få, ett underbart leende som alltid smittar av sig och en riktigt fin vän.
Körde frukost tillsammans med världens bästa Emma här idag.
Tillsammans satt vi här i min soffa alla tre med tårar i ögonen.
När dom hade gått satt jag och grät i hysteriskt i säkert 20 minuter nere i tvättstugan.
Nu är det på riktigt.
Imon åker hon.
Verkligheten har kommit ifatt oss.
Jag är så jävla stolt över dig Sanna.
Det är nu du ska göra det.
Jag är bara ett telefonsamtal bort.
Smeker din kind och torkar tårar om det behövs.
Skrattar tillsammans med dig,
Ett klick på fejjan så har du mig.
Jag kommer och hälsar på dig i slutet på januai.
Som i en film.
Det var nog det finaste 12-slaget jag varit med om.
Nyår.
Sista dagen på året.
Marken är bar och min gran är utkastad.
Läser igenom gamla blogginlägg.
Fifan vad detta är en deprimerande blogg.
Är jag verkligen såhär?!?
Men jag vet ju att det är spyhålet.
Där allt trillar ut.
Och så får det förbli.
Ska man sammanfatta året som gått.
Det är väl så man brukar göra..
Mkt väntan.
På besked från doktorer och sjukhus.
Började prata med en beteendevetare.
Och jävlar vilken man.
Om det är ngn som får en att må bra så är det han.
Året har innefattar enormt mkt kärlek.
Kärlek som aldrig försvinner.
Som vanligt har hjärtat fått styrk.
Söndertrasat och jävligt.
Inte riktigt läkt än, men jag jobbar med det.
Och kommande år ska det bli mer.
Jag älskar henne.
Sätter musik på lyckan.
Sätter musik till saknaden, vreden, sorgen och sist men inte minst, KÄRLEKEN.
Jag är rädd och nära till tårar idag känner jag.
Ska på med klänning och känna mig snygg från insidan och ut.
Ut med det gamla, in med det nya.

