Klockan är snart tolv.
Midnatt.
Ligger i sängen och lyssnar på min kille.
Som snarkar.
Söta små snarkningar och jag vill bara puss på honom.
Mest hela tiden,
Jag är kär.
Och han gör mig glad och lycklig.
Han är så jäkla fin.

Jag är inte trött.
Kan bero på allt kaffe jag hinkat i mig idag.
Kan bero på att många saker snurrar.
Tankar som går fram och tillbaka.
Tillbaka och fram.
I väntan på operationer.
En för mig.
En för honom.
I väntans tider.
Dessa jävla väntans tider.
Om det är ngt som drar ner mig i skiten är det väntan.
Tittar på klockan, 00.00
Jag vill veta svaret på när min operation ska ske.
Jag vill veta när min kille ska opereras.
Framtiden i höst hänger på hans.
Och min.
Jag tycker om honom.
Massor.
Jag är kär.
Och lycklig.

Det måste va på liv och död.
Det måste kännas i ditt hjärta på riktigt.

En dag kväll i Malmö med några av de bästa.
Oslagbar trio med några riktiga pärlor till.
En kul kväll.
En bra morgondag.
Jag gillar det.

Vänta vänta vänta..
Jag hatar att vänta.
Solen skiner.
Det är varmt.
Jag vill vara kvar.
Men samtidigt inte.
Jag saknar ngn.
Som jag inte riktigt vill vara utan i mer än en veckas tid.

Haft en fantastisk dag.
Verkligen.
Solen sken.
Mockajackan var snyggare än någonsin och perfekt en dag som denna.
Kaffe på uteserveringar, världens godaste tork med potatisstomp.
Gott sällskap i form av en vän som jag verkligen saknat mer än jag trott.
En perfekt dag, värd att minnas.