Så var det de här med söndag.
Ångest och saknad.
Ingen bra kombo...

Trots att jag älskar Anna Ternheims nya platta.
Så är det kanske inte bra att lyssna på just ikv.
Men som vanligt.
Jag låter jag mig dränkas i musiken.
I artister som satt orden på precis de där känslorna som träder fram, de som verkligen känns...

Förälskar mig i Anna Ternheims nya platta.

Har satt mig själv i den situationen där jag kommit till insikt med allt det här som vart jobbigt ett tag.
Att det som en gång fanns aldrig kommer bli mer.
Att det är slut på riktigt.
Ett kantstött hjärta som behöver rehab igen.
Även om det läkte lite igår trots omständigheterna så är det jobbigt.
Det är tufft och hårt.
Det kommer bli tårar, det kommer göra ont länge till.
Men det är så det är.
Jag måste inse.
Att behöva klia ut ur den lilla bubbla som jag ändå levt i, att behöva se sanningen i vitögat.
Klia ur fantasier och möta verkligheten.
Ja, jag är där nu.

Låter musik göra mig lycklig.

Idag kör jag nästintill heldag med bästa Sara.
Hon får mig att må bra.

Känner att idag är en sån dag där jag kan trilla dit.
Det är grått och råkallt.
Sånt väder har en tendens att sätta sig på min sinnesstämning...

Idag är det söndag.
Jag har jobbat.
Det känns inte så mkt som söndagar brukar göra då.

Idag har det vart mkt snack och tankar om cancer.
Jag har pratat.
Andra har pratat.
Jag har tänkt.
Och tänkt.
Tänkt på Johanna, som är med i videon ovan..

Jag vill så mkt.
Och SKA.
Men just nu håller den eviga väntan på att förtära som fan..
Blodprovssvaren från förra veckan var ok.
Det känns bra.
Riktigt bra.
Jag väntar på svar från Lund.
Och jag hatar att vänta.
Jag verkligen HATAR det.

Haft en bra dag.
Umgåts med min fina vän Sandra.
Köpt skor och jeans.
Köpt lycka.

Natten avnjuter jag med Fever Ray.
Jag har ont i magen och vill gråta.
Men pallar inte huvudvärken så jag försöker stoppa tillbaka tårar.

Helt plötsligt känns allt tomt.
Jag är rädd.
Livrädd.
Tänker på allt.
De senaste åren har vart mkt kaos.
Jävligt mkt kaos med alla sorts känslor som går att ha kaos med, och lite till.
Jag orkar inte mer.
Jag går och lägger mig.

"Du sålde mitt hjärta
på realisation
du sålde min stolthet på närmaste aktion
du sålde min värdighet och min innersta hemlighet
av allt det jag gav har du ingenting kvar jag ger vad jag har
men du ger ingenting tillbaks.
Jag lämnar dig här
Jag måste gå nu
Ja jag lämnar dig här
För jag vill aldrig, aldrig aldrig bli som du."



Lisa Ekdahl får sätta punkt för den här kvällen.
Hoppas att jag vaknar till en bättre dag imorgon.

Jag älskar min vän Kornelia.
Hon har världens bästa teori, och såhär måste det fan vara.
Jag tror helhjärtat på följande:

"Jag tror, men det är bara min teori, att vi tjejer är så fina just för att jämna ut det.
Gud måste ha gjort killarna först, och när han såg att det var katastrof tänkte han: "Va fan har jag gjort" sen fick han göra tjejerna för att vi skulle styra upp det.
Tungt men sant att vi skulle få skitjobbet och alltid bli de som blev ledsna. Men inget att göra åt.
Vi måste bara lova varandra att ALDRIG bli lika sketna som de är!
Våra huvuden ska iaf hållas högt medans deras kan ätas upp av grisar eller ngt.."

Så rätt min vän, så rätt.

Idag är en sån dag då jag önskar att jag skippat mascaran i morse då den ändå ligger mest på kinderna än sitter på fransarna.....

Lyssnar igenom Håkans "jag hatar att jag älskar dig och älskar dig så mkt att jag hatar dig"..
Lyssnar sönder och samman.

Fan fan fan.
Hatar att behöva gråta över sånt här jävla trams.

jag hatar att jag älskar dig och älskar dig så mkt att jag hatar dig.
Fuck it.

Jag är nervös..
Första natten på eget skift.
Och jag ska jobba SJÄLV.
Det var längesen jag hade såhär nervösont i magen..
Va fan.
Klart det kommer gå bra!
Jag är ju grym..
Nej jag är inte alls övertygad om detta.
Lyssnar på peppmusik och bestämmer att jag ska äga natten.

...if you don't...

..med hjälp av musik.
Låter det pumpa i mitt blod.
Så fort det kommer ett tillfälle, så pluggar jag igen.
Låter det strömma genom huvudet på hög volym.
Vore ju fan om man skulle åka på tinitus på kuppen med..

Maskinen.
Rebecca & Fiona.
Florence + The Machine
Familjen-remixer
Movits!

Jag är ledsen.
Några av mina favoriter måste tillsidosättas.
Herr Hellström, Lasse W, Fröken Horn...
Pallar inte.
De sätter ord så fint på känslan av att vara olycklig.
Samtidigt som de är en enorm lycka.
Men jag känner mig nerbruten.
Pallar inte,.
Kärlek är skit å helvete.
Behöver bli peppad just nu.
Sätter er i bokhyllan och tittar på avstånd.
Viker undan blicken och väntar.
Snart kan vi alla bli ett igen,
Snart.
Detta måste bara svalna av lite till..
Bara lite till....

Behöver jag säga att denna går på repeat?
Jag lyssnar sönder.
Hela dagarna igenom.
Så fort jag vaknar.
Jag är fullkomligt såld.
Och har ngn låt passat bättre på ens liv på länge?
Ja, jo kanske.
Men denna tar hem första priset.
Jag älskar Maskinen mer än någonsin.

Det gör ont som fan.

FIFAN.
Maskinen släppte nytt idag.
Är jag lycklig eller är jag LYCKLIG?
Det kan vara det bästa som har hänt på länge.
En fet låt som sitter som en hård käftsmäll, på ett bra sätt.
Jag är såld.

Tänker tillbaka på vilken fin lördag jag hade denna helgen.
Middag och lite för mkt vin.
Fint som fasen.
Jag var lycklig.

Min älskade lilla Nea gjorde min kväll fulländad.
Jag skiter i olycklig kärlek.
Skiter i att jag har huvudvärk från helvetet.
Söndagsångest just bara för att det är söndag trots ledighet imorgon.
MASKINEN är äkta kärlek.
Tillsammans med syrran och Nea är det som bäst.
JAG ÄLSKAR.

"Jag har sett kärlek från båda sidor nu. Från och ge och ta och ändå ser jag, bara kärleksillusioner. Nu minns jag, jag förstår inte kärlek det minsta." Håkan Hellström

Jag har en vän som flyttat till en annan stad. Lämnade allt. Lägenhet, familj, vänner och sin katt. Han for för kärleken. Det klandrar jag inte alls honom för. För han är värd kärleken. Men idag saknar jag det lite. Att kunna gå hem till hans inrökta lägenhet. Klappa hans katt. Sitta där jämte varann i soffan och diskutera livet. Skratta och dra dåliga skämt och inte komma fram till ngt vettigt i slutändan ändå. Idag, saknar jag det lite extra. Jag dränker mig i Mumford & Sons toner, och saknar.

Det är mkt nu.
En förkylning bidrar inte till det bättre..
Mkt jobb.
Min lägenhet ser ut som värsta helvetet.

Känslor kastas hit och dit.
Jag vet nästan vad jag känner längre..
Det är mycket tårar iaf.
Till allt.
För allt.
Med allt.

I måndags var det blodprovstagning.
Lång väntan i väntrummet tär på mina nerver..
Jag kunde börjat lipa när jag satt där.
Imorgon är det undersökning i Karlskrona..
Pappa följer med mig.
Min älskade lilla pappa.
Ny oro väntar..
Nässpray och ett par panodil så inväntar jag denna natts sömn....

För min allra finaste Nea idag!
Födelsedagslunchen på Esters avklarad och så mkt grattis det bara går på dig!
Medger att de var synd att jag inte sa till trubaduren att spela för dig.
Det hade vart kul som fan..
Älskar dig!

Idag har dimman legat över lilla staden Karlshamn precis HELA dagen.
Jag har inte velat gå ut över huvudtaget.
Jag bad nästan att soporna skulle flyga till soprummet av sig själva, bara så jag skulle slippa gå ut.
Men nej.
De gjorde inte det, om ngn nu mot förmodan trodde det.

Vad ska jag säga om denna dag då?
Ångest?
Ja.
Som vanligt en söndag.

Men igårkväll var en bra kväll.
En fin kväll.
Så mkt känslor.
Både tårar och skratt, om vart annat..
Jag har för jävla fina vänner.
Det är bara så.


Tårarna har suttit i idag oxå...
Tänkte på Emelie.
Cancer-helvetet.
Det var nog längesen jag hade en sån här dag där jag bara begravt mig i soffan och gråtit floder.

Ungcancer.se har kommit ut med en ny video.
Den handlar om Johanna..
Jag tycker att ni ska se den.
Nu ska jag återgå till soffan och gråta lite till.
För idag är en sådan dag där det bara fortsätter att rinna över.
Då låter jag det göra det.
För det är okej att känna..



http://www.youtube.com/watch?v=D6HKUgKuX4U