Saturday

Kall och klar luft.
Vägen till jobbet var exakt lika lång som vanligt.
Ändå kändes den längre än någonsin.
Jag känner mig lite lycklig.
Samtidigt som jag inte riktigt vet vad jag ska göra..
Väntan på besked från Lund.
Jag går snart sönder.. Orkar inte leva i denna ovisshet länge till.
Det tär så jävligt på psyket.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0