Vaknade efter en rent åt helvetesnatt.
Sova?
Nej, det vet jag verkligen inte om man kan kalla det.
Vaknade gång på gång på gång.
Kallsvettig med hjärtat i halsgropen.
Ångest som jag inte visste riktigt vart jag skulle ta vägen med.

Jobbet kallar.
Tråkigt som fan.
Som vanligt.
Nu när man vet att man ska gå hem är det pest å pina.
Fifan.

Det blev lunch och jag körde ett hårt pass på gymmet.
Solen strålade och vände mitt humör.
Till det glada.
Jag kunde skölja av mitt låtsasleende i samband med duschen och plocka fram ett mer äkta.

Jag vandra hem strax innan 4 och kände att det kunde bli bra det här.
Kom innanför dörren, öppnar upp balkongdörren och låter solstrålarna leka på mitt vardagsrumsgolv.
Fåglarna kvittrar och fiskmåsarnas skri ekar mellan husen.
Jag riktigt njöt, trots att fåglar var inblandade.

Helt plötsligt försvinner solen och mitt glada humör med det.
Det blir kallt och det känns som regnet hänger i luften.
Jag lägger mig ner på soffan och vill inget mer idag...