Fy fan för denna dag.
Jag mår inget vidare alls.
Kaos.
Ja det kan man ju säga..

Tankar kastas hit och dit.
Känslor ligger blåttade för att bli trampade på.
Så jävla nära tårar så många gånger idag.
Nu faller dom som aldrig förr.

Undersökning på torsdag.
Undra om det är det som får mig att må såhär.
Nervös till tusen.
Det kan inte förnekas.
Helvete med.
Att en sjukdom ska få ta över ens liv såhär.
Jag känner mig så utelämnad.
Så sinkad i allt jag ska göra.
Fan vad jag hatar att jag ska behöva vara så begränsad.
Fan vad jag hatar denna jävla skitsjukdom som gjort detta med mitt liv.
Tittar på mina ärr och låter tårarna flöda likt ett vattenfall.

Spontanitet, va fan är det.
För tillfället finns inte mkt sådant i mitt liv.
Planera.
Glöm inte grejer.
Fan.
Ännu mer tårar.

Och Emelie.
Jag mår dåligt.
Och tänker på dig.
Jag saknar dig så förfärligt.
Jag kollade på din blogg idag.
Vill minnas hur du skrev.
Önskar jag kunde skriva just ordet skriva.
Det gör så ont att det snart gått ett helt år utan dig.
Det gör så ont.