Då var det de med min dom.
Den kom inte på det sättet jag hade förväntat mig.
Det drar ut på tiden.
Egentligen, varför blir jag inte förvånad...?

Men jag mår bra.
Eller?
Jag känner mig lite lycklig.
Jag är livrädd för det.
För så fort jag får ett litet lyckorus är jag så krampaktigt rädd att det ska komma ett bakslag som en blixt från klar himmel.
Så jäkla rädd att bli kapad i knävecken och inte kunna gå på så länge..



Har haft en fantastisk helg.
Helt underbar.
Med så många fina människor.
Jag älskar er.