Ikväll känner jag mig lycklig.
Jag är livrädd..
Så fort jag känner att det känns bra, så failar det ngnstans.
Jag är livrädd..

Nu sitter jag här igen.
Sleten efter festivalande så det både räcker och blir över.
Och med hjärtat i ngn annans hand.
Där det inte platsar.
Utslitet ur bröstet på mig, igen.
Jag lovade ju att det inte skulle bli såhär.
ALDRIG IGEN.
Iaf inte på jävligt jävligt länge.
Nu är jag dit-trillad igen.
Va fan tjänar detta till?
Att gå å bli kär.
Kär i ngn man verkligen tror på.

Bortkastad och nersmutsad, blottad, naken och åt helvete..
Fan,
Jag hatar det.
Visst, man vinner inget om man ingenting vågar.
Men jag är nog nära att ge upp.
Jag vill bort bort bort från allt som har med detta att göra.
Kärlek är  inget för mig.
Uppenbarligen...

Balkongdörren står på glänt.
Jag låter den kalla luften sugas in i mina lungor.
Smuttar på en kopp te.
Stearinljusen har snart brunnit ut.
Vart tog sommaren vägen?
Solen, det var längesen vi sågs?
Hösten, jag är inte redo för dig än..

Tittar ut genom fönstret och ser måsarna flyga omkring vinden.
Himlen är mörk och jag funderar på hur jag ska kunna somna inatt..
Tanken på att det är måndag redan i morgon får mig att vilja spy.
Denna dag är ångestladdad av bara fan.
Och sömnlösa nätter gör det inte bättre precis...

Haft en helt jävla fantastisk helg.
Hela Östersjöfestivalen har faktiskt varit över förväntan.
Vilka fina människor jag har i mitt liv.


Att jag har betett mig som ett svin är en annan sak.
Alldeles för mkt alkohol och ångesten sitter där den sitter.
Som en jävla käftsmäll.
Känner mig smutsigare än smutsigast.
Att jag utsätter mig själv för mer och mer är inte riktigt okej.
Lever farligt?
Ja, det är väl bara förnamnet det...

Lite extra kärlek till min lilla älskade syster som betyder mest.
Jag älskar dig.

Spenderat eftermiddagen med finaste Sara.
Vi mår bra tillsammans.

I ett virrvarr av tankar som fraktas bort för att sedan kastas tillbaka..
En himmel fylld av lysnade stjärnor som tillsammans bildar ett trivsamt mönster.
Fina fina minnen som jag vill dela, lika många vill jag skapa, om inte ännu fler.
En känsla av ren och skär lycka.


Igår tog jag min älskade älskade lilla syster och en av mina allra bästa vänner med mig till Hultsfredsfestivalen.
Vill inte för allt i världen byta bort detta äventyr.
Klart en av de bästa kvällarna i mitt liv.
Tillsammans med dessa två som jag vill ge all världens kärlek till.
Att krydda tillvaron med ännu mera kärlek så som Maskinen for life och Sveriges bästa live-band, Hoffmaestro gjorde inte saken sämre.

TACK,
Ett enormt tack för att vi fick denna kvällen tillsammans,.
Jag vill för allt i världen inte byta bort detta!

För tillfället säger musiken mer än det jag knopar ihop.
Melissa Horn är en av de som sätter ihop vackra rader som speglar allt..
Som om hon suttit på min ena axel och ser hur livet fortlöper..

En kväll i Växjö.
Café de Lux, en underbar lokal.
Perfekt för detta ögonblick.
En styck Nea i handen. I andra en vacker liten flicka med otroliga lockar..
Emelie.
En snygg herr Grega på scenen, på golvet, i taket, på väggarna, i hjärtat.
PANG!
Så var han överallt.


Denna kvällen var magisk.
Så helt fantastisk att det var overkligt.
Jag är glad att jag fick dela denna kväll med 2 av de bästa..

Idag har det vart lite halvjobbigt.
Från och till.
Inte som igår.
Men ändå vemodigt på vissa ställen.
Enstaka tårar har trillat lite här och var..

"Jag var på din grav idag Emelie.
jag ville gråta fritt, men det var folk lite längre bort så jag kunde inte..
Jag saknar dig förbannat mkt.
Sitter här och tittar på min Betty.
Och på min lilla fina glasängel som jag fått av din mor.
Jag saknar dig.
Jag saknar dig så det gör så jävla ont.
Ikväll är det nästintill olidligt.."

Jag har en jävla skitdag med mig själv.
Fattar inte.
Jag hade kunnat vara så lycklig som helst idag.
Men det är jag inte.
Inte alls.
Fuckad i hela skallen känner jag mig.

Sjukt trevlig fika med fina vänner på stan.
Småstrosande och träffat ännu mer fina människor.
Ikväll vankas det fest, och jag är så långt ifrån sugen så det finns inte.
Bestämt mig för att det får bli nyktert.
Är inte ens överens med mig själv om det.
Ny klänning, snygga skor.
Men nej.
Jag känner inte alls för detta.

Jag vill rymma.
Bort bort bort från allt.
Och det är inte okej.
När man har chansen att vara lycklig så får man inte ens vara det.
Kul..

Lördag.
Jag gillar lördagar.
Vaknade fint.

Men idag är det ngt som inte är som det ska.
En stor klump med ångest har fastnat i magen och jag får ingen ro.
Vill inte göra ngnting.
Samtidigt som jag vill göra allting.
Fan.
Kunde inte detta få väntat till imon liksom?
fan.

Då var det de med min dom.
Den kom inte på det sättet jag hade förväntat mig.
Det drar ut på tiden.
Egentligen, varför blir jag inte förvånad...?

Men jag mår bra.
Eller?
Jag känner mig lite lycklig.
Jag är livrädd för det.
För så fort jag får ett litet lyckorus är jag så krampaktigt rädd att det ska komma ett bakslag som en blixt från klar himmel.
Så jäkla rädd att bli kapad i knävecken och inte kunna gå på så länge..



Har haft en fantastisk helg.
Helt underbar.
Med så många fina människor.
Jag älskar er.

Idag ska jag få  min framtidsdom.