Vad jag bryr mig om nu, är att från samma säng, lyssna till samma regn..

Idag är det dags.
7 behandlingstillfället is comming up.
Efter denna är det bara 3 kvar.

Jag är olustig idag.
Ingenting känns riktigt bra..
Jag är nervös.
Orolig.
Fryser..
Frossar..
Bläää.

Va fasen hände?
Jag som har kunnat sova så fruktansvärt bra i min lägenhet?
Helt plötsligt tar det superlång tid innan jag ens kan blunda..
Inte okej..
Även om tröttheten sätter sig in så icke..
Fan fan fan,,

Hem till mor å far sen idag.
Eftersom jag aldrig riktigt vet hur jag kommer må av behanldingen kan det vara riktigt skönt att bara få vara hemma hemma. Bli lite sådär ompysslad å strunta fullkomligt i hur fan man ser ut om man känner att man behöver luft.




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0