Jag må vara den mest lättlurade människan jag känner.
Å då är det illa.
På riktigt.
Alldeles för godtrogen å så sitter jag här med skägget i brevlådan. (om jag nu hade haft ngt)

Snackade med Nea innan.
Som skrattade och påminde mig om att du gjorde precis samma sak Emelie.

Duktigt vackra ögon och en heltatuerad arm.
Ja, så var det, och så lurad jag säkert blev.

När Nea påminde mig där inne på hemköp, precis vid sharken, där du brukade jobba, blev det helt solklart.
Det minnet, när du hade vart på coop, och hade vart "fulklädd" och osminkad...
Känt dig inte okej,.
Och den snygge killen bakom Telenorbänken hade viftat lite exrta med ögonfransarna, och "lurat" dig.
Precis det upplevde jag idag...

Varför är du inte med mig här i livet.
I DETTA LIVET.
Så jag hade kunnat skratta med dig, dela denna dumma grejen tillsammans med dig?
Visst, nu får jag själv stå till svars för min godtrogenhet och erkänna att ja, jag var lättlurad.
Själv.
Ensam.
Emelie, jag saknar dig, du hade vart på min sida i detta!
Emelie, ikv pratar jag med dig tills jag somnar.
Jag lovar...

<3