Idag fick jag ett mail.
Såg ngt lite hastigt på facebook för ett par dagar sedan.
När jag läser detta mail så känns det som ngn ska slita ut hjärtat på mig.
Det är så jävla orättvist och inte okej ngnstans.
Jag gråter.
Tårarna rasar, och jag tänker inte hindra dom. Det är nämligen lönlöst.

Det är snart jul.
En glädjehögtid.
Då man ska få vara glad, lycklig och frisk.
Vilket inte är så självklart för alla.

En fantastisk människa, som är så stark och en som jag ser upp till ngt så enormt, har drabbats av leukumi.
Det är inte okej.
Det är så långt ifrån okej så det finns inte.
Denna vackra människa har gått igenom så mkt skit.
Så jäkla mkt cancer å helveten att det inte finns.
Hon är så stark.
Jag önskar att jag kunde göra dig bra.
För du om ngn förtjänar verkligen det.
Alla tankar till dig.
Alla.