Jag är lite lipig idag.
Kanske för att det är söndag.
Söndagar är depp och ångesten kryper normalt ganska mkt i kroppen..
Kanske för att det inte blev som vi hoppats på igår girls.
En trevlig kväll, det var det , men vi hade ju hoppats att det skulle avslutas bättre än vad det gjorde.
Grattis till er som fick det ni ville.
Jag är ledsen, men kan inte glädjas fullt ut med er, tyvärr..
Kanske för att jag mer och mer börjar förstå det jobbiga.
Att jag är sjuk.
Det börjar nog lägga sig lite mer nu.
Sjunker in lite mer å mer för var dag tror jag.
Sitter på golvet i mitt rum.
Tårarna trillar.
Hade behövt en kram.
Men jag vill inte gå ner och se mamma ledsen.
Jag är rädd..
Jätterädd och känner mig så liten, så liten.
Vem fan har bestämt att man ska få cancer?