Jag undrar om jag levt i en låtsasvärld på sista tiden.
Och att jag först nu vaknat.
Först nu kunna se sanningen i vitögat.
Kunna ta på verkligheten.
Se vilka människor egentligen är.

Men den där masken, den där fasaden.
Den sitter kvar.
Ganska svår att tvätta bort.
Många känslor stannar här.
Just här och ingen får tillgång till dom.
Ibland frågar jag mig själv om jag verkligen har tillgång till dom själv ens.