Timglas.

Måndagen lider mot sitt slut.
Natten omsluter, kylan vidtar och snöflingor ringlar ner i mörkret från himlen.
Mer snö?
Men välkommen som fan.

Det är mkt på jobbet nu.
Mkt i mitt liv över huvudtaget.
Och framför allt, mkt i min skalle.
Dagligen finns ångesten där.
Det känns som att den håller på att ta över.
Idag var tårarna nära, så jävla nära så många gånger.
Jag vet, mina fina fina vänner finns där.
Men det är ofta jag inte kan släppa ut det.
Jag kan liksom inte lätta hjärtat för er och säga ngt.
För jag vet inte.
Jag vet uppriktigt sagt inte vad jag ska säga?
Ord på det som hemsöker mig finns inte.

Kallt-varmt.
Svart-vitt.
Ensam-tvåsamhet.

Framåt kvällen vände det till det lite varmare, lite ljusare.
Städade bort min ångest för stunden.
Får fortsätta i morgon.
Jag borde försöka sova.
Hat-tisdag i ligger framför oss.
Men tankarna är för många.
För starka för att kunna slås bort med kuddkrig.
Om ngn har en pansarvagn till salu eller bara för uthyrning, så är jag intresserad.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0