Gav mig på en promenad innan.
Tänkte att jag skulle få lite solsken på mitt otroligt vinterbleka ansikte.
Hann inte mer än att öppna ytterdörren så höll jag på att tappa fotfästet och blåsa tillbaka in i värmen igen.
Men jag trotsade vind och kyla, begav mig iväg med musik i öronen för att halka ett x antal ggr innan jag var hemma igen.

Nu sitter å mumsar på ett par överblivna, halvhårda skumtomtar.
Min näsa ser misshandlad å våldtagen ut av denna envisa förkylning som inte visar ett enda tecken på att ge upp.
Det är nästan bud på att stoppa papper i näsan..

Imorgon är det måndag igen.
Dax för nya blodprover.
07.30 är det jag och pensionärerna som är på sjukhusets blodprovsmottagningen.
Denna veckan MÅSTE de vara bra så jag kan få min behandling.